Tjock- och ändtarm

Incidens

Den tredje vanligaste cancerformen i Sverige är tjock- och ändtarmscancer där ca 5.800 drabbas årligen med en viss övervikt för kvinnor. I hela västvärlden sker det en snabb ökning av denna typ av cancer. Man tror att ökningen till viss del beror på för lite motion och dåliga matvanor. Tidig upptäckt är avgörande för prognosen.

Varför får man tjock- och ändtarmscancer?

Mellan 70-90 % av alla cancrar i tjock- och ändtarmen har sitt ursprung i från början ofarliga polyper. Utvecklingen av cancer är en flerstegsprocess som inbegriper genetiska mutationer i cellerna. Troligtvis har kost och motion en stor betydelse för utveckling av cancern. Vi kör bil istället för att gå och då fungerar tjocktarmen sämre. I utvecklingsländer har människor kvar sitt innehåll i ett dygn, i väst kan människor ha kvar innehållet i en vecka. Det finns vissa inflammatoriska tarmsjukdomar och familjära adenomatösa polypossjukdomar som kan leda till utveckling av cancer i tjock- och ändtarm.

Vilka symtom kan man ha vid cancer i tjock-och ändtarmen?

• Inga symtom alls ( i tidigt skede)
• Blod och slem i avföringen
• Förändrade avföringsvanor
• Anemi
• Viktnedgång
• Nedsatt aptit
• Illamående
• Allmän sjukdomskänsla

Screening av tjock- och ändtarmscancer

Det finns en övertygande evidens att det lönar sig att screena människor för denna typ av cancer. I Sverige utförs screening av tjock- och ändtarmscancer endast inom Stockholms läns landsting och då i form av avföringsprover där man inriktar sig på åldersgruppen 60-69 år. Utomlands är detta vanligt och EU rekommenderar screening av tjock-och ändtarmscancer.

Professor Lars Påhlman vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, välkänd förespråkare av screeningprogram för cancer i tjock- och ändtarm förordar koloskopi framför avföringsprover.

Vi utför screening av cancer i tjock- och ändtarmen enligt riktlinjer från American cancer society.

• Koloskopi för både män och kvinnor över 50 år ( vart 10:e år)
• Sigmoideoskopi för både män och kvinnor över 50 år ( vart 5:e år)
• Avföringsprover för både män och kvinnor över 50 år (varje år)

Koloskopi innebär att man med en kameraoptik framtill på en böjlig slang går igenom hela tjocktarmen. Här kan man ta bort polyper samt ta biopsier på misstänkta förändringar. Finns en ärftlig variant av kolorectal cancer i släkten så bör screening med koloskopi utföras varje år. Likaså vid vissa inflammatoriska tarmsjukdomar. Om man vid ett avföringsprov finner blod i provet så föranleder detta vidare utredning med koloskopi.

Hud

Incidens

Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. Varje år drabbas ungefär 2.000 personer och 450 personer dör av den aggressiva cancerformen. Många skulle sannolikt ha överlevt om dom hade sökt läkare tidigare.

Varför får man hudcancer?

Solens ultravioletta strålar kan skada hudens celler så att de börjar dela sig okontrollerat. Då har man fått hudcancer. Nästan 85 % av alla solskador sker före 18 års ålder varför det är mycket viktigt att skydda barn från att bränna sig i solen.

Man har även i studier kunna se att dom som solar i solarium löper en större risk att drabbas av hudcancer än andra varför man idag rekommenderar att man är över 18 år innan man börjar sola sig i solarium. Bara de som tål sol väl bör sola i solarium.

Indelning av hudcancer

• Skivepitelcancer
• Basalcellscancer
• Malignt melanom

När ska man låta en kirurg bedöma hudförändringen?

Om hudförändringen blir större, utbuktande, oregelbunden, ändrar pigmentering, lättblödande eller börjar att klia.

Behandla aldrig dina födelsemärken med laser innan en erfaren kirurg har fått bedöma dom.

Screening av hudförändringar

Vi rekommenderar att man redan från 25-årsåldern börjar med screening 2 gånger/år (vissa läkare rekommenderar att man utför detta var 3:e månad).